Gärdsgård

Gärdsgård

En gärdsgård är en gammal klassisk inhägnad av tomt, åker eller betesmark. Gärdsgårdar kan vara konstruerade av trä eller sten. De vanligaste gärdsgårdarna använder enar eller granar men de mest långlivade är stengärdsgårdarna.

En gärdsgård kan även kallas gärdesgård eller gärsgård men lokalt t.ex. smålandsstaket eller gotlandstun. Tecknet # som används av bland annat Twitter kallas ibland för gärdsgård vid sidan av det vanligare begreppet brädgård.


Gärdsgård i norr

Gärdsgård i norr

Det är egentligen bara i de norra delarna av världen som gärdsgårdar av trä används. Framförallt är gärdsgårdar vanligt förekommande i Sverige, Finland, Norge, Estland, Ryssland men förekommer även i USA och Kanada.

I områden med stenig jord och odlingsbar mark har stengärdsgårdarna varit det naturliga sättet att både bli av med stenar från åkrarna samtidigt som man erhållit en robust inhägnad. Dock så är det mer förekommande att man bygger trägårdsgårdar nuförtiden eftersom detta är arbetsbesparande och mycket billigare.

Var kommer gärdsgården ifrån?

Var kommer gärdsgården ifrån?

Ordet gärdsgård, eller gärdesgårds som också en vanlig stavning, är ett gammalt ord som har sitt ursprung i det fornnordiska ordet gärde som betyder inhägnad eller stängsel. Dock så används många benämningar för gärdsgårdarna runt om i Sverige beroende på dialekt. Gärdsgården kan kallas allt från skihaga i norra Sverige till gjashlhaga eller gärde i söder.

På engelska heter gärdesgården roundpole fence, och både på norska och tyska kallas den skigard.

Gärdsgårdens uppbyggnad

Gärdsgårdens uppbyggnad

En klassisk gärdsgård av trä byggs upp med olika typer av material valda och bearbetade just efter den önskade funktionen.

  • Störar - Benämns de vertikala pinnarna som är ned tryckta i jorden och håller slanorna på plats. Störarna är företrädesvis enbuskar eftersom livslängden är bättre för enar men kan vara av gran om enar inte finns tillgängliga. Störarna kallas även för stakar eller enestakar.
  • Slanor - Kallas de snett liggande tunna trästammarna, gärdsel, som är uteslitande av gran. Slanor kan även benämnas vegor eller granvegor. Dessa kan vara mellan 4-7 meter långa. Tjockare slanor kan klyvas i fyra delar längs fibrerna.
  • Vidjor - Heter den tunna och raka kvist som binds i åttor runt störarna och används för att låsa slana vid stören. En vidja kan vara av gran, vide, björk, sälg eller pil och bör vara cirka 120 cm lång och omkring 20 mm i diameter.
  • Hankar - Är en motsvarighet till vidjor men som en ring som slanorna hakas fast i eller läggs på. Materialet i en hank kan vara gran, en eller annat segt träslag.
  • Stöttor - Är av samma material som störarna men som går ut snett från gärdsgården och stabiliserar den i sidled.
  • Basning - För att göra vidjor och hankar mjukare basas, eller svedjades, dessa över öppen eld en kort stund.

Typer av gärdsgårdar

Typer av gärdsgårdar

Gärdsgårdarna heter olika men byggs också upp på olika sätt och har olika utseenden. Detta är också lokalt anpassade till bland annat materialtillgång och användningsområde av gärdesgården. Några av de mest förekommande typerna av gärdesgårdar är:


Allt intressant om gärdsgårdar

Här finns mycket mer information och fakta om gärdsgårdar som t.ex. stengärdsgårdar och hankgärdesgård men också en del kul och lustiga saker gällande gärdsgårdarna.



Meny - Gärdsgård
Till förstasidan på www.gärdsgård.seHögst upp på sidan om gärdsgårdarLängst ned på sidan om gärdsgårdar
StengärdsgårdLånggärdesgårdSmålandsgärdsgårdNyheter